Omfamna ditt inre barn och fundera över vad du tyckte om som barn? Försök göra de saker du älskade att göra som barn. Såna saker som även innefattar sånt som att gå till lekplatsen, isplanen eller se tecknad film.
Sluta bekymra dig över de små sakerna. Barn är bekymmersfria! Släpp dina bekymmer och se dig runt omkring. Se hur världen omkring dig faller samman. Njae, du blir säkert förvånad över att den inte gör det. Och kanske du återfår lite klarhet och perspektiv över dina tankar och verklighetens bilder som inte riktigt överensstämmer med varandra.
Barn är verkligen mindfulness experter. De har möjlighet att känna något intensivt och kan sedan snabbt gå vidare från det till något annat som fångar deras intresse i stunden. Prova det du också! Känn hur du känner utan att döma känslan, “Jag borde inte känna så”, så att du kan gå vidare från den känslan utan att hålla fast vid det. Det fungerar!
Om du har barn så vet du att de gör det som faller dem in för stunden. Gunga med dem, åk pulka eller lek kurragömma med dem. Se på världen genom deras ögon. Bygg slott och motorvägar i sandlådan med dem. Bli smutsig, blås såpbubblor, kasta bollar över grannens staket och hämta tillbaks dem. Hoppa hopprep, twist och ät mellis.
Sluta bekymrar dig över kalorier. Ta en slickepinne, en fettstinn chokladbit som bara skriker ät upp mig. Spring runt helt galet som en unge skulle göra så kommer du ganska snart att bränna bort dessa kalorier!
Säg Aldrig “Jag är för gammal”. Prova istället att säga som Karlsson på Taket: Jag är en man/kvinna i mina bästa år, lagom tjock, lagom klok...